Japp nu har jag och min kära make varit till Uppsala och delat, med oss av vår glädje och styrka. Vi åkte tidigt i morse för att komma ner i någolunda tid.

Väl nere så var det jätte skönt att se vår kära lilla Fanny, inte mådde hon prima på något vis men det var ändå lugnande att se henne. Hon var liga go som vanligt dock tystare och tröttare, tror hon tycket det var skönt att lyssna på oss vuxna prata om något annat än hennes sjukdom.

Men oj va besviken jag vart på vården måste jag säga. Först då min vännina ringde och berättade om diagnosen och att de skulle till Uppsala sade jag lugnande att där får ni det bra....men oj så fel jag tydligen hade. All kritik till  den avd där de är, vart nästan att skämmas över att man pluggar till syrra......men jag vill ju göra vården bättre.

Nej ush skärpning till ALLA landsting gör vården värdig att behandla folk.

Just detta var ju barn onkologen föräldrar som är rädda att mista sina barn...man behöver lugn och ro inte kämpa för barnens rätt........

Men nu har vi i alla fall delat med oss av vår styrka....vi älskar er vänner...

KRAM för idag