Japp nu har jag och min kära make varit till Uppsala och delat, med oss av vår glädje och styrka. Vi åkte tidigt i morse för att komma ner i någolunda tid.

Väl nere så var det jätte skönt att se vår kära lilla Fanny, inte mådde hon prima på något vis men det var ändå lugnande att se henne. Hon var liga go som vanligt dock tystare och tröttare, tror hon tycket det var skönt att lyssna på oss vuxna prata om något annat än hennes sjukdom.

Men oj va besviken jag vart på vården måste jag säga. Först då min vännina ringde och berättade om diagnosen och att de skulle till Uppsala sade jag lugnande att där får ni det bra....men oj så fel jag tydligen hade. All kritik till  den avd där de är, vart nästan att skämmas över att man pluggar till syrra......men jag vill ju göra vården bättre.

Nej ush skärpning till ALLA landsting gör vården värdig att behandla folk.

Just detta var ju barn onkologen föräldrar som är rädda att mista sina barn...man behöver lugn och ro inte kämpa för barnens rätt........

Men nu har vi i alla fall delat med oss av vår styrka....vi älskar er vänner...

KRAM för idag

Japp nu är vu hemma igen efter en helg i Särna. Våra goda vänner Anki och Stefan har en stuga där utan el och vatten men gud så mysigt det är att vara där. Just denna vecka brukar vi åka upp då det är särna veckan med marknad och andra jippon. Våra vänner hade ett brorsbarn med sig så grabbarna fick också lite sällskap och de leker jätte bra ihop. PÅ fredagen så var männen och barnen iväg till Njupeskär och tittade på vatten fallet, undertiden fick jag och Anki ta ett pat öl och skvallre lite i solens sken. Sedan var vi alla ner på Särna marknad, fick träffa 2 st av mina klasskompisar som blev lite förvånade att se mig i Särna.

Lördag = Snö scoter på vatten och grabbarna gillade detta.

Helgen innehöll också bastubad och vatten tunne bad........skööööönt.

Nu sitter jag åter igen på mitt jobb och gör lite nytta.

I morgon kommer jag och Mats att fara ner till våra vänner i Uppsala. De har en dotter som är 8 år gammal och har fått Akut lymfomisk leukemi, och de har det jätte jobbigt just nu. Vi kommer att åka ner för att ge dem ett stöd som de verkligen behöver. Min ena son Gabriel tycker att vi var jätte taskiga eftersom han inte fick förlja med. Men vi känner och det gör också våra vänner att just nu är det vuxen stöd som behövs.

Jag har förlorat min far då han var 39 år gammal och der var jätte jobbigt. Nu blir man verkligen påminnd om att livet kan ta snabba svängar, lev livet för vad det är älska varandra och värna om folk i din närhet du vet aldrig vad som kan hända.

Ja imorgon får vi i allafall träffa dem och det skall bli så jätte skönt......

Livet är en fest mina vänner, njut och var glad........// Kram

Ja hej och hå va tiden går fort, sissta jag skrev var det hejdå till hockeyn. Nu är det typ 3 veckor kvar så är det magma och hockey prylarna skall fram igen.

Men sen vilken sommar vi har haft vilken värme och va skönt att kunna åka och bada utan att frysa ihjäl.

Fotbollen har varit jätte kul, först en cup i Örebro där grabbarnas lag inte gick vidare...tyvärr, men de hade jätte kul och det är väl ändå huvudsaken. Sedan var det ju Darlecarlia förra veckan och då gick det bättre, 3 vinster och 3 förluster, grabbarna var super nöjda och jag var imponerad, spela fotboll i denna värmen bara det är fantastiskt.

Jag jobbar hela sommaren men det går bra då det gäller dygn man får mycket tid på få dagar. Men har en vecka helt ledig innan skolan börjar igen.

Och fatta detta, nu börjar sissta året och vilken grej om ett år är jag färdig sjuksköterska vilken grej. Längtar riktigt efter att skolan skall börja, man är ju så nära så jag vill komma igång ...NU.